Blodtrycksreglering

Det vi ska kunna enligt kursmålen är att förstå samspelet "(---)integrerade processer mellan olika organsystem"



Skärmavbild 2015-03-11 kl. 00.42.34.pngImage_021.jpg


Nu borde denna bilden kännas något lättare. Tidigare föreläsningar har gått igenom de olika delarna som samspelar för att reglera blodtrycket.
Olika kompensationsmekanismer träder i kraft vid olika situationer och samverkar för att hålla blodtrycket konstant.

Skärmavbild 2015-03-11 kl. 00.48.34.png

Repetition

Det sympatiska nervsystemets innerverar:
a) Hjärtat. En stegrad aktivitet leder till ökad slagfrekvens och kontraktilitet.
b) Resistanskärl. En stegrad aktivitet leder till ökat perifert motstånd och minskad genomblödning till vissa organ (bl.a. huden).
c) Kapacitanskärl (speciellt de i huden och mag-tarmkanalen). En stegrad aktivitet leder till att ventonus ökar (venernas väggar styvnar) vilket i sig ökar det centrala ventycket och fyllnaden av höger kammare.
d) Binjuremärgen (som frisätter adrenalin).

Det parasympatiska nervsystemet innerverar:
a) Hjärtat (förmak). En stegrad aktivitet leder till att hjärtats slagfrekvens minskar.

Vad händer här?

fiska.jpg

Herrarnas situation är något kall.
  • Temperaturkäsliga receptorer i huden kommer att signalera till hypotalamus.
  • ANS aktiveras
  • Det kommer att leda till vasokonstriktion av de ytliga blodkärlen, för att minska värmen som avgår från huden.
  • Musklerna kommer att börja skaka för att öka temperaturen.

Denna typ av resonemang föredrar föreläsaren, vad händer, var uppfattas signalen, vilka mekanismer träder in för att att kompensera.

kalltfiske.jpg

Lägesförändring

Vad händer? En individ reser sig upp från sin säng och blir yr. Varför?
  • Trycket sjunker.
  • Det är baroreceptorer som känner av det och reagerar med att skicka ut signaler.
  • Vasomotorcentrum tar hand om signalen och SNS aktiveras.
  • Hjärtat får signal om att öka frekvensen
  • Cardiac output ökar
  • De perifera kärlen får signal om att konstrieras och diametern i kärlen minskas.
  • Då ökar blodtrycket igen.
Skärmavbild 2015-03-27 kl. 20.14.49.png

resersig.jpg

Vad händer om samma sak uppepar sig, fast i en bastu?

Samma sak kommer att ske. Men kärlen är redan dilaterade på grund av värmen (blodet pumpas till hudytan för att kylas av). Det är alltså svårare för kroppen att reglera trycket med vasokonstriktion. Konstriktionen kommer att bli betydligt mindre, eller utebli helt. Kroppen kommer då att "piska på" hjärtat för att få tillbaka blodtrycket igen.

Varför är det så farligt att få en spark på halsen?

Baroreceptorerna kommer att uppfatta det som att trycket helt plötligt blir väldigt högt. Kompensationsmekanismerna kommer att slå till och trycket kommer att sänkas. Om trycket redan var bra kommer det som följd att bli allt för lågt och individen kommer att svimma.

Alkohol och kyla

Det är en dålig idé att vara berusad och somna i en snödriva, eller? Kärlen är dilaterade och kroppen blir nedkyld väldigt fort.


Aterosklerosprocessen - plackbildning ("stenen i slangen")

  1. LDL partiklar modifieras i intiman (under ec lagret) – oxideras (oxLDL). Så länge de är normala LDL partiklar så är det ingen fara, men om de modifieras, till exempel oxideras så blitt det problem.
  2. Triggar ec att uttrycka adhesionsmolekyler – rekrytering av monocyter
  3. Monocyter omvandlas till makrofager i intiman och ”äter upp” oxLDL. Makrofagerna fortsätter bara att äta och de nedregleras inte. Makrofager ombildas till skumceller, innehåll läcker ut
  4. T celler rekryteras
  5. Makrofager och T celler utsöndrar cytokiner…
  6. … vilket rekryterar fler immunceller, det blir en inflammatorisk härd.
  7. SMCs börjar prolifiera och migrera och en ”cap” bildas. Glatta muskelceller i media kommer att prolifiera och lägga sig som ett skyddande täcke över. Om det är en ordentligt och stabilt lager med glatta muskelceller ovanför så är placket stabilt.
  8. Ngt får cappen att brista – innehållet kommer i kontakt med blodet – tromb bildas

Så länge som placket inte är för stort och stabilt så är det ingen större fara. Men något kan få "capen" att brista och det är det som är svårt att veta. Kommer det att brista? I så fall när? Det som händer när placket brister är att det hamnar i blodet, blodet känner av detta och det bildas en koagel. Koageln kan täppa till kärlet på plats eller lossa och hamna någon annanstans. Det är naturligtvis inte bra var de än hamnar med det kan få riktigt katastrofala resultat och de hamnar i hjärta eller hjärna.

Om placken är stora och orsakar en förträngning i kärlen så mycket så att de påverkar flödet så opereras placken. I plack som tagits ut vid operation och undersökts finner en Porphyromonas gingivalis. Det som sker i munnen påverkar alltså resten av kroppen. Inflammation i munnen kan orsaka att dessa bakterier hamnar i placket, där kan de underhålla inflammationen. En utdragen inflammationsprocess i kärlen är viktig för utveckling av ateroskleros.

Skärmavbild 2015-03-27 kl. 20.15.38.png

arterskl2.jpg
arterskl.jpg

Hur känns en stroke igen?

Allmänbildning

AKUT


Ansikte - kan personen le och visa tänderna. Hänger ena mungipan? Ring 112.
Kroppsdel - kan personen lyfta armarna och hålla kvar i 10 sekunder? Faller ena armen? Ring 112
Uttal - be peronen säga en enkel mening "Det är vackert väder idag." Om personen sluddrar eller inte hittar ord, ring 112
Tid - tiden är viktig. Varje sekund är viktig. Larma 112 snabbt! Det finns olika typer av stroke, om något sitter i vägen behöver proppläsande ges. Men om det är hemmoragisk stroke så ska absolut inte propplösansde ges. Patienten förbereds redan i ambulansen och är redan preppad när de kommer till sjukhuset. Oftast finns även en specialingång för ambulans vid misstänkt stroke. Kör därför aldrig någon med misstänkt stroke själv i bilen, ring alltid 112. Låt heller inte någon som uppvisar tecken eller känner sig konstig gå och lägga sig och försöka vila bort det. I värsta fall kan de avlida i sömnen, men även om de inte gör det så finns det insatser vid stroke som måste sättas in snabbt för att kunna fungera.